USA
Från Wikipedia
|
|||||
| Valspråk: 1776–: E Pluribus Unum (latin för "Utav många, en") 1956–: In God We Trust (engelska för "Vi litar till Gud") |
|||||
| Nationalsång: 'The Star-Spangled Banner' | |||||
|
|
|||||
| Huvudstad | Washington, D.C. (588 000 inv.) |
||||
| Största stad | New York (8,2 milj inv.) | ||||
| Officiellt språk | Engelska (de facto)1 | ||||
| Statsskick President Vicepresident |
förbundsrepublik George W. Bush Dick Cheney |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Storbritannien 4 juli 1776 3 september 1783 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
9 372 614 km² (3:e) 4,875 % |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
305 651 000 (nov 08) [1] (3:e) 32 inv/km² (141:a) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt 2006 • Per capita |
$12 955 miljarder (1:a) $43 223 |
||||
| Valuta | US-dollar (USD) |
||||
| Tidszon | UTC-5 till UTC-10 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Mount McKinley 6 198 m ö.h. Övre sjön 82 400 km² Missourifloden 4 130 km |
||||
| Nationaldag | 4 juli | ||||
| Landskod | us | ||||
| Landsnummer | 1 | ||||
| 1Engelska är officiellt språk i flera delstater men på federal nivå saknas ett officiellt språk. Det största minoritetsspråket spanska talas av cirka 28,1 miljoner, 10,7% 2Utöver iso-koden .us används som toppdomän även, .mil, .edu, .gov, m fl |
|||||
USA (engelska United States of America eller United States, U.S., svenska: Amerikas förenta stater eller Förenta staterna), är en förbundsrepublik i centrala Nordamerika. Landet sträcker sig från Atlanten i öster till Stilla havet i väster, gränsar mot Kanada i norr och Mexiko i söder samt har en maritim gräns mot Ryssland i nordväst. Dessutom innehar landet fjorton territorier och besittningar i Karibien och Oceanien.
USA består av 50 delstater samt huvudstadsområdet District of Columbia. Delstaten Hawaii är en ögrupp i Stilla havet, medan resterande 49 stater är belägna i Nordamerika. Alaska i nordvästra Nordamerika är skilt från övriga stater och gränsar till Kanada. Uttrycket kontinentala USA (continental U.S.) omfattar strikt logiskt alla stater utom Hawaii, men av tradition exkluderas vanligen även Alaska.
Unionen grundades den 4 juli 1776 då tretton brittiska kolonier utropade sin självständighet. Året före hade stridigheter utbrutit mellan brittiska kolonialtrupper och självständighetsivrare i vad som kallas det amerikanska frihetskriget. Unionens egenskap av en odelbar förbundsrepublik fastställdes först genom det amerikanska inbördeskriget.
I dag är USA världens enda supermakt och har en särställning vad det gäller ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Till exempel kan det nämnas att landets militärbudget är större än de tio närmast största militärmakterna tillsammans (2003) och att dess BNP utgör en femtedel av världens totala produktion (2005). Befolkningsmässigt är det världens tredje största land och till ytan är det också världens tredje största land om man räknar med alla öar och territorier USA har i de olika världshaven.
Innehåll |
[redigera] Historia
| USA:s historia |
|---|
Den 19 april 1775 letade brittiska trupper efter en vapengömma och en lokal ledare i trakten av Boston, när de plötsligt hamnade i konflikt med en stor lokal milis. Britterna retirerade till Boston och utsattes på vägen för krypskyttar. Denna konfrontation, som kom efter flera års eskalerande meningsskiljaktigheter mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet, innebar början på den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig utropade de 13 brittiska kolonierna sig självständiga och efter att de ingått en allians med Frankrike blev situationen ohållbar för britterna och ett fredsfördrag kunde slutas 1783. I fredsfördraget erkände Storbritannien sina gamla nordamerikanska koloniers självständighet.
År 1789 trädde den amerikanska konstitutionen i kraft och George Washington tillträdde som USA:s förste president. Landet slets i sin början mellan att hålla sig neutralt, stödja fransmännen som hade hjälpt dem till självständighet, eller stödja britterna som de trots allt delade språk och kultur med. 1812 hamnade dock USA i ett nytt krig med Storbritannien, orsakat av att den brittiska flottan hade inlett en blockad av franska hamnar, vilket störde den amerikanska handeln med Europa.
Under 1800-talet skedde en mängd betydelsefulla saker; landet expanderade kraftigt västerut, flera krig utkämpades mot landets urinvånare (se indiankrigen), miljontals fattiga européer emigrerade till USA, miljontals afrikanska slavar importerades till jordbruket i södern, och det amerikanska inbördeskriget bröt ut efter mitten av århundradet.
Expansionen bestod av både krigföring och regelrätta köp av landområden från kolonialmakterna Storbritannien, Frankrike, Spanien och Ryssland. Texas, som varit en självständig republik från 1836 då den bröt sig fri från Mexiko, gick med i USA 1845. Åren 1846 - 1848 utkämpades ett krig mot Mexiko, det så kallade mexikanska kriget, vilket ledde till att Kalifornien, Nevada och Utah samt delar av Arizona, Colorado, Wyoming och New Mexico erövrades. I väster köptes och erövrades indianernas marker, främst kring 1870-talet, vilka under denna tid sakta men säkert marginaliserades och i vissa fall utrotades, och vid århundradets slut var de överlevande stammarna infösta i reservat belägna på platser som ansågs sakna ekonomiskt värde.
Samtidigt vällde europeiska immigranter in i landet. Mestadels var det fattiga från europeisk landsbygd och stad, vilka inte kunde livnära sig väl på de allt trängre markerna i sina hemländer. Många var även religiöst fritänkande som blev trakasserade i sina hemländer och andra var kriminella som emigrerade för att fly undan rättvisan. De största grupperna kom från Tyskland, Irland och Storbritannien. De fann ofta goda utkomstmöjligheter i USA, som var i behov av jordbrukare för att odla upp de nyerövrade områdena, och arbetskraft i den snabbt växande industrin.
Under 1800-talets första hälft blomstrade den amerikanska södern. I sydstaterna odlades bomull på jättelika plantager och man använde slavar som arbetskraft. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar cirka 12 % av den totala amerikanska befolkningen. I nordstaterna växte däremot starka industrier fram. Sydstaternas odlingsekonomi och nordstaternas industri ledde till en klyfta som kulminerade i det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. En viktig fråga i kriget var slaveriets vara eller icke vara; nordstaterna ville på sikt avskaffa det då det ej var lämpligt för industriarbete och därför att den etiska opinionen mot slaveriet växte, medan sydstaterna ville bevara det. Motsättningen ledde till att sydstaterna försökte bryta sig ur federationen, men blev besegrade av nordstaterna i det blodiga krig som krävde runt 650 000 liv.
I slutet av 1800-talet hade USA blivit en av de ledande industrinationerna, mycket tack vare sin stora yta och sina omfattande naturtillgångar. Under denna tid slog landets utrikespolitik in på ett imperiebyggande spår, vilket bland annat ledde till krig med Spanien 1898. USA valde dock till en början att stå utanför första världskriget, men gick med i kriget när en tysk ubåt sänkte en brittisk båt med amerikanska passagerare 1915 (Lusitania). Det amerikanska folket var efter kriget besviket över dess utgång, och opinionen krävde att politiken hädanefter skulle tvingas in på en mer isolationistisk linje.
Den isolationistiska linjen ledde till att USA valde att stå utanför även andra världskriget. De gick inte in i kriget förrän Japan 1941, utan att förklara krig, attackerade flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. Efter andra världskriget drogs USA in i en långdragen konflikt med Sovjetunionen, kallad det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå där USA:s överlägsna industrikapacitet till sist knäckte Sovjetunionen i den rustningskamp som fördes. Kampen fördes dock även indirekt genom att de två nationerna gav stöd till konflikter inom och mellan andra länder. Sedan Sovjetunionens fall är USA världens enda supermakt, vilket lett till att landet på ett mer aktivt sätt kan påverka omvärlden, bland annat genom att 2003 invadera Irak och avsätta dess diktator Saddam Hussein.
[redigera] Styrelseskick och politik
USA är en federation (union) med ett republikanskt statsskick med full presidentialism. Det innebär att de 50 delstaterna har ett visst självbestämmande, som generellt sett sträcker sig till angelägenheter som går att isolera inom delstatens gränser, och innefattar rättigheten att stifta lagar i de inre angelägenheterna så länge som lagarna inte bryter mot den federala konstitutionen. Det finns alltså en delning mellan vad som anses ligga på delstatsnivå och den federala nivån, som är det som berör hela nationen. Exempel på angelägenheter som tillhör delstaterna: infrastrukturen inom delstaten, reglering av byggmarknaden och industrin, företagande och kollektivtrafiken samt arbetsmiljöfrågor. Straffrätten regleras framför allt av delstaterna, men vissa brott - bland annat de som riktar sig mot federala tjänstemän och tillgångar - beivras av det federala rättsväsendet.
[redigera] Maktdelning på federal nivå
På den statliga nivån finns presidenten och dennes regering (ofta används ordet administration istället för regering - begränsat enbart till de personer som sitter i regeringen används uttrycket kabinett liksom i Storbritannien), kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen som grenar av den federala makten. En president och dennes regering i USA sitter i fyra år och presidenten kan endast bli omvald en gång.
[redigera] Rättsväsen
USA:s konstitution (grundlag) stadgar makten hos politikerna, de lagstiftande och rättsväsendet. Grundlagen ger även folket rätt till yttrandefrihet, rätt att utan inskränkningar av den federala regeringen inneha vapen, religionsfrihet, rätt till rättegång med jury samt skydd mot grymma och ovanliga straff. De tre stora institutionerna – kongressen, presidenten och Högsta domstolen – förvaltar och ser till att lagarna efterföljs. De övervakar också varandra för att förhindra brott inom regeringen och stärka demokratin.
Kongressen, som består av Representanthuset och Senaten, är den lagstiftande institutionen. Representanthuset (som skall representera unionens människor) består av 435 folkvalda medlemmar kallade kongresskvinnor/män. Befolkningsstorlek avgör hur många representanter varje delstat får. USA:s senat (som skall representera unionens delstater) består av 100 senatorer. Varje delstat har två senatorer som väljs i perioder på sex år.
De federala domstolarna i USA används endast när det är federala eller konstitutionella frågor. Landets högsta domstol består av 9 stycken av presidenten utnämnda domare.
[redigera] Kritik mot USA
Amnesty International har kritiserat USA för att undergräva respekten för mänskliga rättigheter. Andra punkter som Amnesty lyft fram är användandet av tortyr mot fångar (bland annat dog 70 fångar av elchocker 2007) och att man håller fångar utan anklagelse om brott eller rättegång. Dessutom kritiseras man för användandet av dödsstraff och att man ignorerar krav från FN:s människorättskommissioner.[2]
USA har även kritiserats och anklagats för att bryta mot internationella arbetslivsnormer. International Labour Organization, FN:s fackorgan, kritiserade 1991 USA i samband med en strejk anordnad av Caterpillar-anställda. Regeringen tillät bolaget att ta in strejkbrytare under strejken, vilket ledde till att de strejkande förlorade sina jobb. Organisationen hävdade att detta urholkade strejkrätten och skrev att denna rätt inte är "really guaranteed when a worker who exercises it legally runs the risk of seeing his or her job taken up permanently by another worker, just as legally". Man gjorde även en internationell jämförelse som visade att endast Sydafrika hade samma dåliga arbetsvillkor under tidpunkten för konflikten.[3] Av de återvändande strejkande arbetarna blev omkring 150 av med sina arbeten medan resten möttes av en åtta veckors provanställningsperiod. I samband med strejken fick det ansvariga fackförbundet United Auto Workers kritik från sina medlemmar för att de givit upp de krav som ursprungligen ställdes i konflikten.[4]
[redigera] Polisväsen
USA är en förbundsstat där den federala och den delstatliga makten är strängt delad enligt konstitutionen. Därför är också den federala polisen rigoröst åtskild från den delstatliga, och den federala polisen kan endast verka inom de områden som faller inom federal jurisdiktion, medan den delstatliga polisen saknar befogenhet att bekämpa federala brott eller brott i andra delstater.
De flesta poliser verkar inom den delstatliga jurisdiktionens område. År 2000 fanns det 95 673 federala poliser, men 718 736 poliser som verkade inom ramen för en delstatlig jurisdiktion. Inom den delstatliga jurisdiktionen finns det poliser på central delstatlig nivå (statspolis), countynivå (sheriffer) och lokal nivå (kommunal polis). Av dessa är den lokala nivån störst med 443 550 poliser år 2000. Detta gör också att det finns ett mycket stort antal polismyndigheter i USA. År 2000 fanns det 17 784 polismyndigheter inom den delstatliga jurisdiktionens område.[källa behövs]
[redigera] Försvar
Av USA:s fem försvarsgrenar lyder fyra under försvarsdepartementet. Dessa är armén, flottan, marinkåren samt flygvapnet. Kustbevakningen lyder under departementet för inrikes säkerhet.
USA har världens i särklass största försvarsbudget, närmare 529 miljarder dollar (2006), vilket utgör cirka 46 procent av världens totala försvarsutgifter.[5] Landet har över 1,4 miljoner aktiva trupper, vilket endast slås av Kinas 2,5 miljoner.[källa behövs]
USA är det enda land som använt sina kärnvapen (se atombomberna över Hiroshima och Nagasaki) men är inte det land som har störst kärnvapenarsenal; det är Ryssland.
Presidenten är landets överbefälhavare.
[redigera] Ekonomi
En kapitalistisk modell ligger till grund för det ekonomiska systemet i USA, där de arketypiska dragen historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, en stor tjänstesektor, ett stort handelsunderskott, en stark dollar och en snabb teknisk utveckling. Den amerikanska ekonomin utgör navet för hela världsekonomin. Flera länder har sina valutor kopplade till dollarn (eller använder till och med den som sin egen valuta), de flesta råvaror handlas med dollar på den internationella marknaden, och börserna i USA ses globalt som en indikator på världsekonomins tillstånd.
[redigera] Sociala förhållanden
USA är ett av världens rikaste länder och landets BNP gör landets ekonomi till den i särklass största i världen. År 2006 var landets BNP drygt 13,1 biljoner dollar. Välståndet är emellertid ojämnt fördelat och 12,3 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.[6] Observera att USA:s fattigdomsgräns är en helt annan än den internationella. I USA räknas man som fattig om man har en inkomst under $10210. [1] Bland de fattiga är afro-amerikaner, indianer och spansktalande kraftigt överrepresenterade. USA:s socialförsäkringssystem litar mer på marknadslösningar än offentligt finansierade trygghetssystem. Dock är USA:s viktigaste och mest heltäckande socialförsäkring social security, som infördes i mitten av 1930-talet, ett federalt finansierat pensionssystem. Förutom ålderspensionärer omfattar detta system även handikappade, arbetsskadade, föräldralösa barn samt änkor och änklingar.
[redigera] Naturresurser
Det finns stora tillgångar av naturresurser i USA, bland annat kol, petroleum, uran och skog. USA är världens tredje största oljeproducent [2], efter Saudiarabien och Ryssland men oljeproduktionen har sedan länge varit på nedgång. Produktionen hade sin topp på 1970-talet (det vill säga omkring hälften av den tillgängliga oljan var utvunnen) och landets ekonomi blir allt mer beroende av importerad olja. De stora stäpperna i centrala delar av landet är hem för gigantiska jordbruk, vilket gör USA till världens största producent av till exempel majs, vete, socker, tobak, energi och vattenkraft .
[redigera] Industri
Även om USA:s tillverkningsindustri stadigt minskar finns det fortfarande stora producenter av bilar, vapen, flygplan och elektronik där. Den största sektorn i landets näringsliv är dock tjänstesektorn, som utgör runt 75 % av arbetskraften.
[redigera] Utrikeshandel
USA:s största handelspartner är dess nordliga granne, Kanada, som tillsammans med USA:s sydliga granne Mexiko ingår med USA i frihandelsavtalet North American Free Trade Agreement (NAFTA). Andra viktiga handelspartners är EU och Asien (Japan, Kina och Sydkorea). USA har dock ett betydande underskott i handelsbalansen, vilket 2003 fortsatte att öka till 43,1 miljarder dollar, trots den kraftiga försvagningen av dollarn som då skedde. En viktig faktor till det växande handelsunderskottet är det allt större behovet av importerad olja.
Utöver det stora handelsunderskottet har den amerikanska ekonomin i nuläget problem med ett stort underskott i statsfinanserna. Landet hade i början av 2004 en statsskuld på 7 112 miljarder dollar, vilket ger en skuld på runt 24 000 dollar per invånare. Detta kan jämföras med Sveriges som vid samma period utgjorde runt 17 000 dollar per person. Läget ser inte heller ut att förbättras under 2004 då ett rekordstort underskott i budgeten väntas. Idag 2008 är läget sämre med skulder på över 8 700 miljarder dollar [3] (65,4% av BNP), drygt 27 000 dollar per invånare. Landet har år efter år lyckats finansiera ut detta enorma underskott med hjälp av stora investeringar som görs i landet bland annat från Europa och Japan.
[redigera] USA:s inverkan på miljön
USA står för nästan en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp och har, om man bortser från en handfull oljeproducerande stater och småstater, det högsta koldioxidutsläppet i världen per capita.[7] Det är mest utsläpp kring de stora industristäderna, både på väst- och östkusten. USA har inte ratificerat Kyotoprotokollet.
[redigera] Geografi
Utöver de 50 delstaterna lyder även följande områden direkt under den federala regeringen: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, District of Columbia, Guam och Puerto Rico.
USA är världens tredje största land till ytan och har också ett starkt varierande landskap; från tempererade skogsmiljöer vid östkusten, mangroveskog i Florida, vida stäpper i de centrala delarna, det sumpiga Mississippideltat i söder till Klippiga bergens ökenlandskap i väster. Till detta kan även läggas de arktiska regionerna i Alaska och de vulkaniska öarna i Hawaii.
[redigera] Klimat & tidszoner
Klimatet varierar kraftigt i olika delar av USA. Nordöstra, nordvästra och mellanvästern har ett tempererat klimat med varma somrar och kalla vintrar. Alaska har ett mestadels arktiskt klimat i norr och subarktiskt i söder. Sydöstra USA har ett fuktigt subtropiskt klimat med heta, fuktiga somrar och mildare vintrar. Hawaii och södra Florida har tropiskt klimat. Vissa delstater i sydvästra delarna har ett torrt ökenklimat, i synnerhet delar av Arizona och Nevada. Stora delar av Kalifornien har ett medelhavsklimat med torra somrar och något regniga vintrar. Hög luftfuktighet under sommaren är vanligt i östra och centrala delarna av landet, främst öster om Klippiga Bergen.
I USA är luftkonditionering vanligt inomhus, främst under somrarna.
USA delas in i sex tidszoner med specifika namn.
- Eastern UTC -5 (Östkusten)
- Central UTC -6 (Centrala)
- Mountain UTC -7 (Västliga bergregion)
- Pacific UTC -8 (Västkusten)
- Alaska UTC -9 (Alaska)
- Hawaii-Aleutian UTC-10 (Hawaii-öarna)
[redigera] Städer
USA:s största stad är New York, därefter kommer Los Angeles och Chicago. Andra kända och populära städer bland turister är Orlando, San Francisco, Miami, Honolulu, Las Vegas och Washington DC.[8]
USA:s största städer[9] med storstadsområden[10]:
| Rank | Stad | Delstat | Invånare | Storstadsområde |
|---|---|---|---|---|
| 1 | New York | New York | 8 214 426 | 18 818 536 |
| 2 | Los Angeles | Kalifornien | 3 849 378 | 12 950 129 |
| 3 | Chicago | Illinois | 2 833 321 | 9 505 748 |
| 4 | Houston | Texas | 2 144 491 | 5 539 949 |
| 5 | Phoenix | Arizona | 1 512 986 | 4 039 182 |
[redigera] USA:s delstater
USA har 50 delstater och de största är Texas och Alaska och Kalifornien. De minsta delstaterna ligger i nordöstra USA.
| Namn | Förkortning | Huvudstad | Area, tusental km2 | Befolkning, tusental (år 2000) | Anslutning till unionen | Smeknamn |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Alabama | AL | Montgomery | 131,4 | 4447 | 1819 | Heart of Dixi, Camellia State |
| Alaska | AK | Juneau | 1518,8 | 587 | 1959 | The Last Frontier |
| Arizona | AZ | Phoenix | 295,3 | 5130 | 1912 | Grand Canyon State |
| Arkansas | AR | Little Rock | 137,8 | 2673 | 1836 | The Natural State, The Razorback State |
| Colorado | CO | Denver | 269,9 | 4301 | 1876 | Centennial State |
| Connecticut | CT | Hartford | 13,0 | 3405 | 1788 * | Constitution State, Nutmeg State |
| Delaware | DE | Dover | 5,3 | 783,6 | 1787 * | First State, Diamond State |
| Florida | FL | Tallahassee | 151,9 | 15982 | 1845 | Sunshine State |
| Georgia | GA | Atlanta | 152,6 | 8186 | 1788 * | Empire State of the South, Peach State |
| Hawaii | HI | Honolulu | 16,6 | 1211 | 1959 | Aloha State |
| Idaho | ID | Boise | 216,4 | 1293 | 1890 | Gem State |
| Illinois | IL | Springfield | 149,9 | 12419 | 1818 | Prairie State |
| Indiana | IN | Indianapolis | 92,9 | 6080 | 1816 | Hoosier State |
| Iowa | IA | Des Moines | 145,8 | 2926 | 1846 | Hawkeye State |
| Kalifornien | CA | Sacramento | 411,0 | 33871 | 1850 | Golden State |
| Kansas | KS | Topeka | 213,0 | 2688 | 1861 | Sunflower State |
| Kentucky | KY | Frankfort | 104,6 | 4041 | 1792 | Bluegrass State |
| Louisiana | LA | Baton Rouge | 125,6 | 4468 | 1812 | Pelican State |
| Maine | ME | Augusta | 86,1 | 1274 | 1820 | Pine Tree State |
| Maryland | MD | Annapolis | 27,0 | 5296 | 1788 * | Old Line State, Free State |
| Massachusetts | MA | Boston | 21,4 | 6349 | 1788 * | Bay State, Old Colony |
| Michigan | MI | Lansing | 151,5 | 9938 | 1837 | Great Lakes State, Wolverine State |
| Minnesota | MN | Saint Paul | 218,6 | 4919 | 1858 | North Star State, Gopher State |
| Mississippi | MS | Jackson | 123,5 | 2844 | 1817 | Magnolia State |
| Missouri | MO | Jefferson City | 180,5 | 5595 | 1821 | Show Me State |
| Montana | MT | Helena | 380,8 | 902,2 | 1889 | Tresure State |
| Nebraska | NE | Lincoln | 200,0 | 1711 | 1867 | Cornhusker State |
| Nevada | NV | Carson City | 286,2 | 1998 | 1864 | Sagebrush State, Battle Born State, Silver State |
| New Hampshire | NH | Concord | 24,0 | 1235 | 1788 * | Granite State |
| New Jersey | NJ | Trenton | 20,2 | 8414 | 1787 * | Garden State |
| New Mexico | NM | Santa Fe | 315,1 | 1819 | 1912 | Land of Enchantment |
| New York | NY | Albany | 128,4 | 18976 | 1788 * | Empire State |
| North Carolina | NC | Raleigh | 136,1 | 8049 | 1789 * | Tar Heel State, Old North State |
| North Dakota | ND | Bismarck | 183,1 | 642,2 | 1889 | Peace Garden State |
| Ohio | OH | Columbus | 106,8 | 11353 | 1803 | Buckeye State |
| Oklahoma | OK | Oklahoma City | 181,0 | 3450,6 | 1907 | Sooner State |
| Oregon | OR | Salem | 251,1 | 3421,4 | 1859 | Beaver State |
| Pennsylvania | PA | Harrisburg | 117,4 | 12281 | 1787 * | Keystone State |
| Rhode Island | RI | Providence | 3,1 | 1048 | 1790 * | Little Rhody, Ocean State |
| South Carolina | SC | Columbia | 80,4 | 4012 | 1788 * | Palmetto State |
| South Dakota | SD | Pierre | 199,7 | 754,8 | 1889 | Coyote State, Mount Rushmore State |
| Tennessee | TN | Nashville | 109,4 | 5689 | 1796 | Volunteer State |
| Texas | TX | Austin | 692,3 | 20851,8 | 1845 | Lone Star State |
| Utah | UT | Salt Lake City | 219,9 | 2233 | 1896 | Beehive State |
| Vermont | VT | Montpelier | 24,8 | 608,8 | 1791 | Green Mountain State |
| Virginia | VA | Richmond | 105,7 | 7078,5 | 1788 * | Old Dominion |
| Washington | WA | Olympia | 176,6 | 5894 | 1889 | Evergreen State |
| West Virginia | WV | Charleston | 62,8 | 1808 | 1863 | Mountain State |
| Wisconsin | WI | Madison | 145,4 | 5363,7 | 1848 | Badger State |
| Wyoming | WY | Cheyenne | 253,5 | 493,8 | 1890 | Equality State |