Address:   Home Page

Fartyg

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Fartyg (lågtyska fartüg, jfr tyskans Fahrzeug), är en farkost som kan transportera personer eller gods på vatten.

Innehåll

[redigera] Definitioner

Ordet fartyg används i normalt språkbruk för större farkoster som är avsedda att färdas på vatten.

Den juridiska definitionen av fartyg, liksom skepp och båt, varierar mellan olika bestämmelser:

  • I sjövägsreglerna avses med fartyg varje farkost, inklusive ej deplacerande farkost, WIG-farkost och sjöflygplan, som används eller kan användas till transport på vattnet.
  • I svenska sjölagen definieras som skepp fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter. Annat fartyg kallas båt.[1]
  • Inom den svenska marinen används termen fartyg, till skillnad från båt, endast om bemanning sker med inmönstrad besättning.[2]

Bestämmelser om fartyg gäller även båtar, om bestämmelserna inte begränsats till vissa typer av fartyg, både enligt svensk och internationell lag.

Oftast flyter skeppen ovanpå vattnet, men så kallade ubåtar (undervattensbåtar) kan under färd sänkas ned helt och hållet under vattnet.

[redigera] Uppbyggnad

1. skorsten, 2. akter, 3. roder, 4. skrov, 5. ankare
6. bulb, 7. för, 8. däck, 9. överbyggnad

[redigera] Skrov

Det enda som är gemensamt för alla fartyg är att de har minst ett skrov. Skrovet utgör fartygets huvuddel och det är denna del som för ett deplacementsfartyg tränger undan lika mycket vatten som fartyget väger och på så sätt gör att fartyget flyter. Har fartyget endast ett skrov kallas det ofta för en enskrovsbåt (även om det skulle vara ett skepp enligt ovan). Har det fler än ett skrov kallas det för flerskrovsbåt. Exempel på sådana är katamaraner som har två skrov och trimaraner som har tre skrov.

[redigera] Roder

Den kanske viktigaste konstruktionsdetaljen som de flesta fartyg har är dess roder. Rodret används för att styra fartyget och sitter i aktern på båten. Motorbåtar med utombordsmotorer, vridbart propellerdrev eller vattenjet använder sig vanligtvis inte av roder utan styr genom att rikta propellern respektive vattenjetens munstycke.


Ett fartygs delar
Skrov och delar fästa på skrovet
Akter | Akterspegel | Akterstäv | Balkvägare | Barlast | Bogspröt | Bordläggning | Centerbord | Drev | Dymling | Däcksbalk | Däck | Fribord | För | Klink | Knap | Kravell | Köl | Kölsvin | Garnering | Hjärtstock | Lann | Lask | Mantåg | Mittfisk | Propeller| Reling | Rigg | Roder | Röstjärn | Skans | Skrov | Skott | Skrå | Sittbrunn | Självläns | Slagvägare | Spant | Spunning | Stäv | Ventil
Segel
Bermudasegel | Blinda | Fock | Försegel | Gaffelsegel | Genua | Horn | Jagare | Klyvare | Latinsegel | Lik | Mesansegel | Rullfock | Råsegel | Sprisegel | Spinnaker | Stagfock | Stagsegel | Storsegel
Riggtyper och riggdelar
Bark | Brigantin | Brigg | Fullriggare | Ketch | Marconirigg | Masthead | Partialrigg | Skonare | Sluprigg | Yawl

Akterstag | Backstag | Bardun | Bom | Checkstay | Cunningham | Fall | Fockstag | Förstag | Gaffel | Kick | Mast | | Salning | Självslående fock | Skot | Spristake | Stag | Toppstag | Vant | Vantspridare


Ett fartygs skrov och delar fästa på skrovet
Skrovdelar
Akter | Akterstäv | Ankarklys | Ankarspel | Back |Balkvägare | Barlast | Beting | Bogspröt | Bordläggning | Bordgång | Bottenstock | Brädgång | Diagonalbordläggning | Drevning | Dymling | Däcksbalk | Däck | Dödträ | Fribord | För | Förhydra | Förtimring | Garnering | Gatt | Gångbord | Halvdäck | Hjärtstock | Kattrygg | Kranbalk | Klink | Kravell | Köl | Kölbult | Kölsvin | Lann | Lask | Mast | Mittfisk | Motorbädd | Nagelbänk | Poop | Proppa | Reling | Ruff | Röstjärn | Skarndäck | Skott | Skrå | Sittbrunn | Självläns | Slagvägare | Slingerskott |Spant | Spunning | Stäv | Stävknä | Stävkraft | Sudband | Valdäck | Vaterstag |Ventil
Delar fästa på skrovet
Centerbord | Drev | Knap | Läbord | Mantåg | Propeller | Roder | Rigg | Targabåge

[redigera] Fartygstyper

Fördjupning: Fartygstyper

Fartyg kan kategoriseras på sättet som de framdrivs:

Fartyg kan kategoriseras efter hur de är ägda:

Fartyg typbenämns efter användningsområde såsom:

Fartyg typbenämns baserat på konstruktionen:

[redigera] Referenser

  1. ^ Sjölag 1 kap. 2 § (1994:1009)
  2. ^ Tjänstereglemente för marinen 1986, sid 2

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Your Ad Here